Att vara farmor eller mormor

Det sägs ju att barnbarn är livets efterrätt! För många barn är också far- eller morföräldrar en extra god ingrediens i livet.

Det där lilla extra när man får önska vilken mat man vill ha och vilket godis man ska få välja.

Kanske får man gå på tivoli eller ut på stan för att köpa någon ny leksak som man drömt om.

Ja det kan verkligen vara ett stöd både för farmor eller mormor och för barnet, att en relation mellan dessa två generationer är god. Barnet får ett annat perspektiv på livet genom att umgås med, låt oss säga farmor (men det kan givetvis även vara mormor eller morfar eller farfar).

• Farmor har varit med om mycket.
• Farmor har mycket tålamod med barnbarnet.
• Farmor har också uppfostrat barnets pappa och känner honom mycket väl.
• Farmor kan, om relationen är väldigt positiv, hjälpa till vid tidsbrist och även vid konflikter eftersom hennes perspektiv ofta är ett annat än både förälderns och barnets.

När barnet är riktigt litet så kan farmor verkligen skämma bort den lilla guldklimpen och lite senare kan hon ha mycket skoj med barnbarnet för att de gillar att göra sina särskilda saker tillsammans. Kanske har farmor slutat jobba och kan ge mycket tid till barnbarnet, till exempel då barnet är sjukt och hemma. Då kan farmor komma med glass och serietidning för att muntra upp den stackars sjuklingen, om det inte är en allvarlig sjukdom som farmor inte haft vill säga!

Det kan ju variera mycket beroende på en mängd olika förhållanden men det är ändå en väldigt bra sak om barn och mor-/farföräldrar har en bra kontakt under förutsättning att familjerna är sunda och trivs ihop.

Till er något äldre barn skulle jag vilja tipsa om att fråga ut era far- eller morföräldrar om livet när de var unga. Mycket av det som varit kommer nämligen tillbaka och om man vet om det, så kan man ta det bästa av saker som händer och välja bort mindre bra saker.